Inte riktigt hela vägen fram, men en bit påväg!

Idag avgjordes 4 km förföljelse nere i anrika Velodromen. Hade kvällen innan lagt upp en plan, en realistisk tid baserad på de enda försöket jag kört 4 km på innan, den löd 05:30 min. Och en drömtid om jag hade en bra dag, 05:15 min.

Med tanke på att jag och Lars-Åke hann träna en (1) stillastående start innan SM tyckte jag att jag kom iväg rätt bra i kvalet. Tog inga varvtider och gick på känslan i kroppen, blev rätt finstum med 6 varv kvar men kämpade på i syrans härliga värld där man hunnit ge upp 100 gånger per varv.

05:03.54 min. Fantastiskt nöjd, så himla roligt! Den tiden blev 3:e bästa tid i kvalet och det innebar en inställd middag med tjejens systers familj för att köra en till omgång, om bronset mot Marcus Bamse Ottosson på eftermiddagen.

De va tajt mellan oss i kvalet och Bamse är i sammanhanget rutinerad och duktig så jag såg framemot en fin tävling.

Åkte hem och la benen i soffan medans min motståndare körde eliminering, kom ner med en bra känsla i kroppen och huvudet. Kan inte minnas sist jag tyckte de va så kul o tävla, med sommarens misär i åtanke.

Till eftermiddagen inleder jag med en dålig start, försöker ta ikapp men det kostar på och Bamse kallas ju för Bamse av en anledning, sånt har man inte råd med. Förlorar tillslut kampen med 1 sekund och 28 hundradelar.

Även om starten grämer mig en aning, så kan jag inte klanka ner på mig själv och begära mer när jag har gjort så få starter. Blev slagen av en bättre cyklist och det känns att det är precis så det ska vara! Körde den omgången runt 2 sekunder långsammare med sämre start än i kvalet så jag kan inte klaga.

Men samtidigt känns det här med att komma 4:a lika tillfredsställande som att titta på när någon äter efterrätt.

Men nu har jag fått blodad tand, med mer grenspecifik träning, en egen cykel och bättre tempoställning, samt en bättre start så kommer jag köra nästa år med.

Och då vill jag äta efterrätt.

Tack till Jonas för lånet av Tempostrut, samt L-Å (Dala Sports Academy) som peppade, fixade, trixade och fick ihop en fin cykel att trampa på!

20130126-223925.jpg

Foto: Jonte Stark

8 thoughts on “Inte riktigt hela vägen fram, men en bit påväg!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s