Micke blev sjuk och Simon förbereder sig för en fin resa så inför helgens tävling var jag solorepresentant från teamet nere i Eksjö och årets upplaga av Ränneslättsturen.
Och jag fick slita hårt idag, kramp med 30 km kvar innebar att jag blev rätt stum till och från och det kom lite väl tidigt för min smak (om det nu ska krampas överhuvudtaget), det var bara försöka tugga på och hålla minen/käften men det blev en hård kamp mot skallen när tempot bitvis höjdes. Precis vad jag behövde, den lättnaden vid målgång som jag upplevde idag va enorm. Jag gav inte upp, bet ihop och kämpade och det var framförallt roligt att tävla. Förlösande är bara förordet.
Det räckte till en 19:e plats idag, det tar vi emot och jobbar vidare med efter en knackig start på säsongen.
I övrigt en kanonhelg, trevligt sällskap och många intryck. De nya kläderna är grymma!
